Mer om T-enigheten

TID
När du upptäcker en längtan att slå av på takten eller när du tvingas till vila av sjukdom eller andra omtumlande upplevelser,
det är då det börjar bli tydligt för dig att det finns något i dig som du inte är i kontakt med.
Den insikten är viktig och vad du gör med den ännu viktigare.
Det är när du ger dig själv utrymme som du kan hitta det som verkligen är du.
När du upptäcker att tiden är din bundsförvant, då börjar din resa på allvar in i dig själv.
Att du ger dig själv tid är livsviktigt om du vill resa vidare in till Kärnan.

TYSTNAD
Det är i stillheten och tystnaden du kan höra dig själv, ditt sanna väsen. I tystnaden när allt blir stilla,
när allt du upplever är en fridfull tomhet, det är då du fyller på näring till din ande.
I stillheten och tystnaden vilar du i oändlig Kärlek. Du bara är.

TÅLAMOD
Ibland är det svårt att utvecklas. Vi har så många ”måsten ”och ”borden”. Att vara snäll emot dig själv
gagnar din process och gör så att din längtan efter ditt sanna väsen kan fortsätta.
Detta är att ha tålamod. Få inga skuldkänslor för att du inte ”gör rätt”. Du får fler chanser.

TRO
Det du tror är sant blir sant för dig. Att se vilka tankar som styr dig är ett sätt att bli varse hur din tro ser ut.
Tro har fått en dålig klang i vår kultur, men faktum är att ingen människa är utan tro. Att inte tro är också en tro.
Genom meditation kan du utveckla din tro på att det finns en kraft som är större än du själv och ett med ditt sanna väsen.

TACKSAMHET
Ditt hjärta öppnas varje gång du känner äkta tacksamhet. Det är när du kan uppleva tacksamhet
i de små händelserna som du blir ödmjuk och mottaglig för din andes vägledning.
Det finns hela tiden valmöjligheter, att välja tacksamhet är en väg till mer glädje i ditt liv.

TILLIT
Tvivel är motsatsen till tillit. Men du tvivlar inte när du vet. Att utveckla vetskapen om din sanna natur ger dig tillit.
Du vet vem du är. Även innan du nått vetskapen kan du känna tillit därför att du vet att du inte går ensam på din väg,
du har hjälp och vägledning hela tiden i den osynliga dimensionen.

TROFASTHET
Att hålla fast vid din väg, att inte falla för frestelsen av alla andra olika riktningar gör dig trygg.
Du har hittat din väg och går den. Inte så att du tror att din väg är den enda vägen för alla,
men för dig är det den enda vägen. Att acceptera andras vägval och inte ha behov av att påverka
någon med ditt eget vägval; det är trofasthet.

TOLERANS
När ditt hjärta öppnats upptäcker du att du ler oftare och att din panna är slät. Du har tolerans åt
det som du tidigare tyckte var dumheter. Du ser igenom dårskapen med ett överseende leende.
Du vet att negativa reaktioner endast ger negativa ringar på vattnet.
Du börjar kunna se in i varje människas inre och där ser du bara kärlek.

TYDLIGHET
När du möter varje dag i en klar förvissning om vem du är blir du tydlig för din omgivning.
Du är inte bara identifierad med yttre företeelser utan din ande skiner igenom.
Närvaron är ständigt närvarande och du har lätt att sätta gränser.
Du har tillgång till ditt inre och vet därför vad du vill i varje given situation.

Läs mer

Varje dag , ja flera gånger om dagen tackar jag för mitt fantastiska liv. Inte så att jag har allt det som med
världsliga mått mätt brukar betraktas som framgångsrikt. Men jag är oändligt rik, inte i det yttre, men i det inre.
För tjugofem år sedan, då jag var 29 år, inträffade något som totalt förändrade mitt liv. Det föregicks av en mycket
märklig dag sommaren innan. Jag är uppvuxen i en ickereligiös miljö. När jag mötte min goda vän E-S, talade hon mycket
om Gud, hon var uppvuxen i ett frireligiöst hem. Jag var väldigt trött på det och sa att jag inte var intresserad att lyssna.
Så kommer då denna försommardag, när vi höll på att göra en picknick-korg för att ta med oss till parken. Helt utan
anledning brister jag i gråt och ber E-S att berätta allt hon vet om Jesus. Hon talade om allt hon visste och jag grät.
När hon berättat allt om Jesus bad jag henne ta det igen. Jag grät en hel dag. Denna händelse sopades bort ur mitt
medvetande och dök inte upp igen förrän flera år senare. Varför, har jag ingen aning om. Ett halvår senare kollapsade
jag psykiskt av okänd anledning. Hela min världsbild krackelerade och allt jag förut trott på var borta. Under mig fanns
inget att stå på, endast ett stort svart hål.

Jag satt hemma och grät och kände hur jag höll på att bli galen. Gick inte utanför dörren på ett par månader.
En dag var det outhärdligt och jag kände att jag höll på att totalt förlora mig själv. Då ringde jag min mor som körde
in mig till mentalsjukhuset. Kommer inte ihåg några detaljer, men jag fick några piller och hem igen. Tack och lov!
Tabletterna tog jag aldrig, men det var en stor trygghet att de fanns. En av dessa fruktansvärda dagar sitter jag i
soffan och gråter när plötsligt mitt synfält förändras och jag kommer in i en tunnel. I bortre änden är ett oändligt vitt
stort ljus som bara är kärlek. Sedan räcker orden inte till. Vet inte hur länge uppenbarelsen varar men det jag vet är
att allt har förändrats.

Det var som att ömsa skinn, eller bli pånyttfödd. Men alla dessa uttryck blir platta för det som upplevelsen förde med sig.
Här föddes jag. Samtidigt sa jag hej då till mitt gamla liv. Ljuset blev för mig Jesus och jag började leta efter böcker
som kunde förklara vad jag varit med om. Jag hade ingen aning om nära döden-upplevelser när detta hände mig. Inte heller
visste jag något om ”New Age”.

Mitt liv tog nu en helt annan riktning och 9 månader efter mitt uppvaknande träffade jag min tvillingsjäl, om det nu finns
något sådant.1986 läste jag en artikel i Sökaren om A Course in Miracles. Den träffade rakt i hjärtat och jag bara
visste att det var min väg. Började studera den i februari –87. Hade problem med engelskan i början och min man hjälpte mig.
Efter jag bett Helige Ande om hjälp med svårigheten kunde jag läsa vidare själv. Varje dag längtade jag till att sätta mig med
Kursen. Det var som att alla bitar föll på plats, jag förstod med hjärtat allt.

De starkaste upplevelserna med Kursen var när jag förstod att det var Jesus som dikterat materialet. Samt när det första gången
stod att ”Gud har inte skapat världen”. Det här med att det var Jesus som skrivit Kursen blev jag helt salig inför. Jag sa till
min make att vi måste ”stoppa pressarna” och berätta att Jesus har gett oss ny vägledning!! Jag yppade detta för några vänner och
förstod ganska snart att vara tyst….

Att Gud inte skapat världen var för mig en oerhört stor lättnad, det förklarade ju varför världen ser ut som den gör. Jag kommer ihåg
hur jag grät av ren glädje när jag första gången läste det. När jag ser tillbaka kan jag verkligen se hur jag förändrats. Mitt dömande
blir mindre och mindre, orden färre och färre, nöjen och njutningar alltmer oviktiga. Tystnaden och stillheten får allt större plats
i mitt liv. Framförallt känner jag mer kärlek till allt och alla, och tycker att kursens sätt att förlåta inte är svårt.

Detta tack vare uppenbarelsen och Jesu vägledning.

Det enda jag idag vill är att tjäna Gud. Skulle det innebära att just nu ”gå hem i ljuset”, skulle jag jubla!!

I glädje och frid

Mira Wigström